Tidigare när jag skrev på datorn var det viktigt för mig med layouten. Att liksom kunna visualisera hur min historia skulle se ut om jag någon dag fick den i tryck. Jag kunde ägna lång tid åt typsnitt och kanske leta efter någon dekoration som skulle få sidorna att sticka ut, snarare än åt att faktiskt skriva. Knäppt.
Men idag läste jag en fin sak som Horace Engdahl sagt - "Man ska akta sig för att skriva vackra meningar." Med vilket han menar att du ska försöka skriva ärligt. Ibland är inte språket det viktiga utan historien du vill förmedla.
"Det sanna och ärliga syftet med en deckare är till exempel att bereda läsaren spänning, fastslår han. Konstnärligheten kan ligga i förmågan att konstruera ovanliga intriger, att övertygande skildra våld eller att skriva dialog på ett levande sätt. Men språket i en deckare är i första hand ett transportmedel." (Tidningen Skriva, 3/5-16)
Det här gav mig hopp. För det han säger är ju att jag inte behöver tänka på exakt hur min meningsbyggnad ser ut. Jag ska inte samla poäng genom att slänga mig med svåra synonymer. Jag ska bara vara ärlig och försöka berätta min historia.
Så
Det ska jag ta fasta lite mer på hädanefter. För trots att jag bara sitter och pillar på en fjuttig liten mobilskärm så kanske jag, med lite träning och mycket tålamod, kan hitta just min röst. Och förhoppningsvis kan det bli en röst som någon annan skulle vilja lyssna på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varsågod - skriv några peppande ord!