Eller ja. Illa och illa. Buhu liksom. Stackars oss välbetalda människor (båda med fasta, ganska säkra anställningar) som inte får ett banklån utan måste spara ihop till det om vi vill göra något. Nej jag vet. Det är verkligen inte synd om oss på något sätt. Men ni vet. När du liksom har ställt in dig på att dörren står på vid gavel och så plötsligt får du den smälld i ansiktet. Då är det lätt att bli lite nedslagen. (Btw - detta får mig förresten helt osökt att tänka på en låt från Frozen. Något med "all my life has been a series of doors in my face")
Men. Bara nya friska tag som gäller. Jag ringde mäklaren som vi köpte huset av och bokade in en kostnadsfri värdering av huset. Så får vi se om det kan påverka något hos banken. Och gör det inte det så vet vi i alla fall lite mer om vilka investeringar som kan vara värda att göra eller inte göra. För vi tänker ju inte så långsiktigt med huset. Förhoppningsvis kan vi bo där fem år till eller något sådant, men vi snackar ju inte om att vi kommer bo där resten av livet och då är ju det ju bra om vi kan tänka lite smart. Att vi har en plan. Och ja. Hur som helst. Det är alltid bra att ha en plan.
Pass opp. Här kommer en glad bild som nästan inte har något med inlägget att göra.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varsågod - skriv några peppande ord!