Idag när vi skulle ta en promenad sedan så öppnade sig himlen och vi fick båda genomlida 30 minuters gråt hela vägen hem. Och på grund av regnet så kunde jag inte plocka upp honom för att trösta. Gick omkring och härmade olika djurläten med ena ögat i vagnen och andra på trafiken för att lugna honom lite grann i alla fall. Stackars liten. Jag förstår inte varför han har så svårt att slappna av i vagnen ibland. Jaja.
Vi gick i alla fall och hämtade tapeterna till hans rum. Det är världskartan a la Mr Perswall som ska pryda den ena långsidan i Aarons rum. Jag hade egentligen tänkt gå in och hälsa på en sväng på kontoret men det kändes inte riktigt läge idag. Tanken var ju att jag skulle komma in där med en glad och utvilad pojke, lite mascara på fransarna och se så där alldeles orimligt sommar-fräsch ut. (Obs, detta sker alltså endast i min fantasi - för till och med om jag hade sovit ordentligt känner ag mig långt ifrån sommarfräsch). Istället skulle jag då ragla in som ett vrak, oroväckande lik en dränkt katt, med en gråtande bebis. Var ju liksom inte riktigt det intrycket jag vill ge direkt...
Vi gick i alla fall och hämtade tapeterna till hans rum. Det är världskartan a la Mr Perswall som ska pryda den ena långsidan i Aarons rum. Jag hade egentligen tänkt gå in och hälsa på en sväng på kontoret men det kändes inte riktigt läge idag. Tanken var ju att jag skulle komma in där med en glad och utvilad pojke, lite mascara på fransarna och se så där alldeles orimligt sommar-fräsch ut. (Obs, detta sker alltså endast i min fantasi - för till och med om jag hade sovit ordentligt känner ag mig långt ifrån sommarfräsch). Istället skulle jag då ragla in som ett vrak, oroväckande lik en dränkt katt, med en gråtande bebis. Var ju liksom inte riktigt det intrycket jag vill ge direkt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varsågod - skriv några peppande ord!