Lussebullar!

Sista november och julen närmar sig med stormsteg. Kristoffer och jag har bara två veckor kvar att jobba. Hu gött är inte det?! Jag skickade in alla papper om ledighetsansökan både för semester och föräldraledighet igår och det kändes ganska absurt. Fast på ett bra sätt. Hoppas bara att baby Jesus bestämmer sig för att komma nästa år så att vi får njuta av lite ledighet tillsammans innan. Samtidigt är vi ju jäkligt nyfikna på att se vem det är som gömmer sig därinne så för den sakens skull vill vi ju träffa den lille krabaten nu med en gång.

Idag är det i alla fall glöggmys och lussebullsbakning som gäller. Imorgon hoppas jag att vi lyckas sätta upp julpyntet.

Eftersom jag bakade galet många (för att vara mig) satser med lussebullar förra året vill jag ju gärna se mig själv som lite av en expert (eh, well, kanske inte riktigt, men jag är faktiskt ganska bra på det). Den här gången körde jag på det här receptet. Jag letade efter ett superrecept jag har men det ligger i någon av flyttlådorna som fortfarande står hemma hos Katta och Johan (där förövrigt dagens glöggprovning går av stapeln). Egentligen tycker jag inte att smaken hänger så mycket på receptet i sig. De flesta recept ger goda bullar. Så därför tänkte jag istället berätta om min arbetsgång, snarare än hur mycket jag har i av allt. Here we go.

1) Värm smör, mjölk och saffran i en kastrull tillfingertemperatur
2) Låt svalna, gärna över natten

Eftersom saffran är fettlösligt så får jag på det här sättet ut mest smak (och färg?) på lussebullarna.

3) Värm upp mjölkblandningen till fingertemperatur igen
4) Lägg jäst i en stor bunke och tillsätt mjölkblandningen lite i taget
5) Blanda ner philadephia, socker och salt
6) Blanda ner mjölet

Försök ta mindre mängd mjöl än vad receptet anger eftersom bullarna då blir saftigare. Ja det är lite klibbigare och svårare men smaken blir mycket bättre.

7) Låt jäsa under duk
8) Lägg russinen i blöt
9) Baka ut bullarna till valfria festliga former och tryck i russinen
10) Låt jäsa igen
11) Grädda bullarna i ugnen
12) Pensla med ägg direkt efter gräddning

Jag brukar variera att pensla bullarna före och efter gräddning. Tycker det är skoj med lite olika resultat. Om bullarna penslas före gräddningen får de ofta en lite hårade yta medan pensling efter gör att de blir mjuka.

Det var allt.
Trevlig helg!

10 ynka kronor

Utanför Netto där vi bor brukar det sitta en kvinna med pappersmugg och tigga. Hon har gjort det sedan vi kom hem från USA. Det gör mig alltid illa till mods att se någon av alla dessa människor. Jag vet aldrig riktigt hur jag ska bete mig. Borde jag ge pengar? Borde jag stanna och prata med dem. Be dem att berätta om varför de sitter där de sitter? Fråga om det är något annat än pengar de behöver? Jag vet inte. Det slutar alltid med att jag skamset ser ner i marken eller demonstrativt tittar bort när jag går förbi. Som om jag inte ser dem. Som om de vore osynliga.

10 kr tror jag att jag har gett henne. 10kr totalt alltså. På sex månader har jag gått förbi henne nästan varje dag. Det märkliga är att efter jag gav henne de där 10 kronorna har jag börjat heja, eller i alla fall försöka le mot henne när jag går förbi. Men jag har inte gett henne några mer pengar. Det beror väl bara delvis på att jag nästan aldrig har kontanter på mig. Den där gången hon fick 10kr var det för att jag hade handlat på netto och fick lite växel.

En vecka var hon försvunnen och en annan kvinna satt där i hennes plats. I fantasin målade jag upp många scenarior över vad som hade hänt med henne. Sedan satt hon plötsligt där igen och jag kände en märklig blandning av lugn och vemod. På något sätt kändes det som att allt blev "som vanligt igen" och det var skönt att se att hon verkade må bra. Eller ja. Må som innan i alla fall. Samtidigt gick något sönder lite inom mig. För inget hade ju förändrats. Hon har det lika illa nu som innan. Och på 10 ynka kronor lär hon inte komma till något bättre ställe heller.

Lugn helg väntar

Vad härligt det är med internet när det är så smidigt att slänga ur sig en fråga om tips och genast få massor av bra sådana! Gårdagens lista ska definitivt kompletteras och finjusteras lite - tusen tack för hjälpen!

Jag laddar inför en väldans lugn helg eftersom Kristoffer är på Yasuragi och blir ompysslad. Det är han verkligen värd med tanke på hur mycket han har jobbat. Fast han tycker att det är jobbigt att åka bort ifall något skulle hända. Själv är jag inte det minsta orolig för att bebisen tänker komma redan nu. Det känns liksom som att jag har haft en så löjligt enkel och vanlig graviditet än så länge att jag liksom räknar med att den kommer att fortsätta vara sådan tiden ut. Och så tycker jag nog att vi förtjänar någon form av "heads up", typ en förvärk eller så...

Yasuragis "lounge and sake bar" 

Hursomhelst tycker jag att spa är ett bra sätt att börja varva ner på inför nästa stora förändring i livet. Även om det bara är för en av oss. Jag hoppas också att bebisen väntar med att komma ut till nästa år så att både Kristoffer och jag får en härligt lång "semester" innan. Kristoffer tänker nog jobba till den 11/12 och jag hade tänkt att jag skulle jobba till den 13/12, men den 11/12 börjar låta som ett väldigt bra datum... Så vi får se, jag kanske går hem någon dag tidigare än vad ursprungsplanen var.

Well well. Jag får klura lite på det där med ledigheten... Ha en skön helg!

Lista: Att ta med till förlossningen

Idag är det en månad till vårt lilla Jesusbarn är beräknat att anlända. Sjukt! Det "firar" jag med att lägga upp en lista på saker vi bör ha med till förlossningen. Sorry om den känns lite "too private", i så fall får ni helt enkelt skippa att läsa. Well well. Än så länge har jag kommit på följande saker:


Till mig
Innetofflor
Sköna kläder
Hårsnoddar
Varma sockar
Mjukt toapapper
Amnings-BH/inlägg
Snacks
Vattenflaska
Vetekudde
ID-kort + info om att min blodgrupp är A-
Ev. förlossningsbrev (komplettering)
Bettskena+necesär+hårborste
Musik

Till Kristoffer
Mat
Snacks
Sköna kläder

Till Jesusbarnet
Kläder
Babyskydd
Filt som luktar mig och Kristoffer

Annat viktigt och oviktigt
Kamera+laddare+minneskort
Mobiler+laddare
(Bärbar dator/ ipad + laddare)
Pengar/Kort
(Böcker?)

Ser nu att den fokuserar väldigt mycket på mig, men det känns liksom som att jag är den som kommer behöva mest stuff. Kommer förmodligen uppdatera den här lite, men känns som en bra början i alla fall. Fast den ser så jäkla lång ut bara. Undrar om jag missat något superviktigt eller om det är massa onödiga grejer på den... Tips mottages tacksamt!

Nålfobi

De som känner mig vet att jag är löjligt rädd för getingstick vilket i sin tur har gett upphov till en obarmhärtig nålfobi. Det är utan tvekan det sämsta med att vara gravid - att jag behöver gå och ta en massa prover. Idag var det dags igen. I vanliga fall brukar vi börja med provtagningen och Kristoffer brukar få följa med in och hålla mig i handen. Med blandat resultat. Idag gjordes dock provtagningen efter själva samtalet med barnmorskan och Kristoffer följde inte med in. Varför vet jag faktiskt inte riktigt. Vi kanske trodde att jag var tillräckligt tuff för att fixa det själv. Det var jag inte. Jag är inte det minsta svår att sticka men ändå tog det TRE JÄVLA FÖRSÖK innan de lyckades pricka rätt. Jag var ett totalt vrak efteråt. Jag hade egentligen tänkt att jag skulle gå och vaccinera mig eftersom jag känner mig frisk nu men jag pallade helt enkelt inte att bli stucken en fjärde gång samtidigt som jag fortfarande storgrät. Jag var helt röd-vit-fläckig i ansiktet när jag kom till jobbet. Mindre kul. Och nu sitter jag dessutom här med två väldigt ömma och blåa armveck. Nä. Fy fan för nålar! Jag bjussar på en bild på en annan "nål" - Space needle i Seattle, för att lugna ner mig själv lite.

Annars gick besöket jättebra. Vårt lilla Jesusbarn följer kurvan slaviskt, har lagt sig tillrätta med huvudet långt, långt ner och verkar må prima i övrigt. Nu är det bara upploppet kvar innan det är dags. Bara en månad till innan vi får se vem det är som stökar runt (om än väldigt försiktigt) i magen!

Barnkläder och fruhippa

I torsdags efter jobbet var jag hemma hos min kära kollega AnkiMade för att botanisera bland hennes gigantiska tygförråd. Jag som i vanliga fall inte direkt dras åt färg, utan det sobert vita/gråa/svarta blev oväntat helt begeistrad i hennes härliga förråd av färgglada, mönstrade tyger. Efter viss beslutsångest (det finns ju så mycket att välja på!) lyckades jag dock hålla mig till tre(!) bodys och ett par mjuka byxor. Ja, jag vet att bebisen redan har typ hur många bodys som helst, men just därför valde jag några i lite större storlek att växa i... Tyckte inte riktigt att Kristoffer visade den entusiasmen som jag ville åt (han har klagat på att jag inte väljer något med färg och mönster) när jag kom hem och berättade om mina val, men det är nog bara för att inte har sett tygerna själv. I så fall skulle han bli over excited (precis som jag blev).

Det ska bli fantastiskt skoj att se slutresultatet. Önskar att jag kunde sy själv också så att jag kunde ägna mig åt att göra gosiga bebiskläder, men det känns samtidigt väldigt skoj att lägga in en ”beställning” på det här sättet. Att få gå och känna på tygerna, testa olika kombinationer och fundera på andra livsviktiga val. Jag gjorde visserligen inte några banbrytande (barnbrytande, hehe, göteborgshumor) modegenombrott i mina val, men det är nog bara en tidsfråga.

Nu är det i alla fall dags att ägna mig åt dagens stora aktivitet - FRUHIPPA! (och svensexa för hennes käre make) Jag har listigt nog tidsinställt det här blogginlägget utfall att hon eventuellt skulle titta in här. Vi kommer att ha en helt fantastiskt rolig dag, det är jag helt säker på. Förhoppningsvis har jag även lyckats få med mig kameran (om inte Kristoffer har den till svensexan) så att jag kan föreviga denna härliga dag, men tillsvidare bjussar jag på två bilder från deras sköna bröllopsfest i somras.

Trevlig helg!

You think the dead we love ever truly leave us?

Appråpå ett jävligt tungt ämne så drömde jag inatt om en vän till Kristoffer vars flickvän brutalt slets bort från honom alldeles nyligen. Eller. Egentligen drömde jag om henne. Hon var precis lika sprudlade och full av energi som jag minns henne och hon förklarade lugnt att hon kommit tillbaka under en dag för att hon visste att han och alla andra inte var beredda på att hon skulle lämna dem än. Det var sorgligt och vi grät nästan i hela drömmen men samtidigt var det så verkligt, vackert och trösterikt. De hade hela livet tillsammans framför sig, hade precis köpt hus och börjat göra upp många roliga planer för framtiden. Men livet är oberäkneligt och döden obarmhärtig. Det gör mig ledsen och förbannad och rädd när jag tänker på det. Samtidigt försöker jag finna tröst i de ord som en av mina favoritförfattare så klokt uttryckt det.

You think the dead we love ever truly leave us? 

 Och nej, det tror jag inte. Inte för en enda sekund tror jag det.

Fars dag och the boxer

Grattis på fars dag pappa (vet att du inte läser bloggen, men det är ju tanken som räknas)!

Jag tänker mig att fars dag kommer bli en riktigt stor grej för oss nästa år eftersom vi då får fira Kristoffers allra första fars dag. Känns som att jag och lilla Jesusbarnet nog kommer komma på en grymt bra present. Tänk vad härligt att vi har så många, helt nya upplevelser som vi kommer vara med oss.

Idag ska förresten jag och Kristoffer gå på konsert, Körprojekter the Boxer närmare bestämt. Som uppladdning blir det sen brunch på Incontro med ett stort gäng.Det ska bli super, även om främsta anledningen till att vi ska gå är för att den trevliga fröken på bilden nedan sjunger med i kören.

Födelsestatistik

Kan ni fatta att jag är i v.34 nu?! Det är ju ändå något som känns helt surrealistiskt. Nu när jag är sjuk har jag roat mig med att försöka hitta lite födelsestatistik. Utan framgång kan jag väl tillägga. Jag tycker att jag har sökt på de flesta kombinationer med orden "statistik födelse", "beräknad förlossning" etc men jag får inte upp någon snygg kurva trots att det borde vara världens lättaste att fixa ihop. Jag skulle liksom vilja ha en vettig normalfördelningskurva som beskriver när det är störst sannolikhet att Jesusbarnet ploppar ut. Än så länge är det bästa jag har kunnat hitta den här artikeln. Jag tyckte den var ganska dåligt skriven men utifrån den har jag ändå försökt göra mig en uppfattning om hur verkligheten ser ut.

Vad den säger är i alla fall att:

• ca 4,6% föds på den beräknade förlossningsdagen (BF
• Det föds flest barn under var och en av de tre närmaste dagarna efter BF eller under var och en av de fyra närmaste dagarna efter BF (för förstföderskor - dvs. sådana som undertecknad))
• Ca 70%av alla barn föds inte under någon av de sju dagar som ligger närmast BF
• Omkring 44%, föds varken veckan före eller efter BF
• Ca 88% föds någon gång under perioden två veckor före till  två veckor efter BF

Det är alltså störst sannolikhet att bebisen kommer två veckor innan till två veckor efter BF och utav de dagarna som den är mest sannolik att födas på så är det alltså den 22, 23, 24 eller den 25 december för mig. I vilket fall som helst bör vi nog snart börja packa den där berömda BB-väskan.

Nu blir jag tvungen att revidera vad jag tidigare skrivit eftersom jag har fått riktiga siffror. Så här såg det nämligen ut för perioden födeleseregiståret 2008-2010 (enligt socialstyrelsens siffron):

Dagarna kring BF (40+0 här)  

vecka  FF %  OF %  tot %

39+0     2,4     2,7     2,6

39+1     2,6     3,0     2,8

39+2     3,0     3,3     3,2

39+3     3,3     3,7     3,5

39+4     3,5     4,0     3,8

39+5     3,7     4,2     4,0

39+6     4,0     4,5     4,3

40+0     4,3     4,8     4,6

40+1     4,5     4,8     4,7

40+2     4,5     4,8     4,7

40+3     4,5     4,8     4,7

40+4     4,5     4,6     4,6

40+5     4,4     4,4     4,4

40+6     4,0     4,2     4,1  

Veckorna kring BF (v40 här)  

vecka   FF%      OF%      tot%

37        4,80       4,40       4,60

38        10,9       12,1       11,5

39        22,4       25,5       24,0

40        30,6       32,5       31,6

41        21,6       19,4       20,5

42        9,60       6,10       7,90  

Sjukstuga

Jag tänkte att jag skulle sammanfatta Kristoffers fantastiska disputation i bilder, men jag jag känner att jag inte är riktigt kurant nog för att göra det just nu. Jag vill ju liksom göra honom och hans fantastiska prestation rättvis så jag suger lite på den karamellen.

När vi var i Sjötorp för några helger sedan tog Kristoffer några fantastiska bilder på växtligheten en frostbiten morgon. Det är knappast frost här, men ändå vackert att titta på för mig som är sjuk.

Jag var sjuk på ett ganska märkligt sätt nästan hela förra veckan. Mest halsont som varken ville bli bättre eller sämre och det verkar som att det håller i sig. Igår tappade jag helt rösten. Om det inte blir bättre blir jag väl tvungen att gå till doktorn för att kolla vad det är, men jag misstänker att det bara är vanligt halsont. Varken mer eller mindre. Störigt är det i alla fall, för det finns inte så mycket mer än bafucin som jag får lov att ta som gravid. Gör dock mitt bästa för att vila med varma teer, gurgla saltvatten (gud så äckligt) och mer vila.