8 månader

Det känns overkligt att du redan är åtta månader. Tiden verkar ha lagt i någon form av överväxel och allt går i en hejdundrande fart. Vi har varit på åttamånaderskontroll och konstaterat en massa saker som vi visste och att han växer ungefär som han ska. Känns helt okej faktiskt.

Han har verkligen börjat utveckla en personlighet nu och jag älskar den (såklart). Just för tillfället har han ganska lätt för att roa sig själv så jag brukar kunna ta en dusch medan han sitter och leker med sina leksaker. Ofta brukar jag se till att han har mycket bjällror eller annat som låter så att jag kan höra honom. Det verkar nämligen vara någon form av universalregel som säger att när det blir tyst, det är då du ska oroa dig. En gång när ljudet tystnade satt han med toalettborsten (!!!!) i munnen och en annan gång med en av våra blommor.

Han tog några veckors paus med krypandet men nu är han i full gång med det igen. Fast han föredrar forfarande att vara något så när på samma plats och sedan hitta något lämpligt föremål att dra sig upp till stående med. Lite halvläskigt tycker jag nog eftersom det väldigt vingligt ut men om han tänker börja gå ungefär samtidigt som jag gjorde (typ när jag var nio månader) så antar jag att det är på tiden att han tränar.

Det finns mycket mer jag skulle vilja skriva men jag orden (tiden) räcker inte riktigt till. Men det gör inget. Det räcker med en mening. Det bästa ljudet jag vet är hans skratt.