Ensam hemma

I kväll har jag en kväll för mig själv eftersom Kristoffer är borta på överraskningsfest. Ute vräker regnet ner och jag är proppmätt efter min mindre lyckade lax med vitvinssås. Men på det hela taget känns allt ändå jäkligt bra nu. Jag tycker att det är så härligt att få någon dag eller kväll bara för mig själv ibland. Inte för ofta och inte för länge, men ändå. Lite välbehövlig egentid.

Jag har varit löjligt trött de senaste dagarna och allt som jag ska ta mig för tar störigt lång tid. Idag var jag en sväng på stan för att fixa en present till Kristoffers disputation och varenda gång jag försökte mig på något som liknar mitt vanliga tempo (jag älskar ju att gå fort) så kickade sammandragningarna igång och agerade effektiv broms. Men efter onödigt lång tid (dels eftersom jag var tvungen att gå så jäkla långsamt) så hittade jag i alla fall en grej till min underbare make. Hoppas han ska bli glad trots min totala brist på fantasi...

Nu ska jag sätta mig med vår fotobok från året i Madison. Fantastiskt roligt, men oj så svårt det är att välja bilder. Jag har lyckats få ner antalet till drygt 1600 nu men det är ju som ni förstår fortfarande på tok för mycket. Förmodligen finns det andra, viktigare saker jag borde ta itu med, men det skiter jag i. För jag är ensam hemma och motar då effektivt bort det dåliga samvetet. Ha!